Hej Lydia och Ann-Sophie! Ni är båda delaktiga i den nya kursen Odla en blomstrande köksträdgård. Berätta mer om hur den kom till!
Lydia: Det var så att jag kläckte idén om kursen när vi var på Sofiero på besök med hela gänget från Trädgårdsakademin och då nappade vår VD Anette direkt. Sedan berättade jag om Anette Nilssons bok som var nyligen släppt då, Den blomstrande köksträdgården – potager på svenska, för den är väldigt pedagogiskt upplagd. Man följer Anette under ett år i hennes egen trädgård. Boken blev utgångspunkten för hur kursen är upplagd och vi har den också som kursbok.
Ann-Sophie: Sedan kan man ju lägga till att det här att odla själv, för eget husbehov, dels är det en hållbarhetsfråga som är väldigt aktuell och det känns också som att det allmänna intresset för köksväxtodling har blivit jättestort på sista tiden.
Lydia: Ja, det känns helt rätt i tiden med tanke på allt som hänt de senaste tre åren egentligen, efter pandemi och allt, man märker att det nu skjuter i höjden med det egna odlandet.
Genom att odla grönsaker och blommor tillsammans skapas en blomstrande köksträdgård, det som fått det franska namnet potager. Ska några särskilda blommor odlas med vissa grönsaker, eller hur funkar det?
Lydia: Egentligen inte. Anettes bok innehåller en del tips om växtkombinationer men det finns inga regler för hur man måste utforma en potager. Ofta kan man ändå se att det finns någon form av inramning och även siktlinjer. Det finns också klätterstöd och att man försöker bygga på höjden med odlandet. En potager kan även gärna ha en rad fruktträd på någon sida av trädgården, så får man lite tak på det hela. Förutom att det ska vara en blommande köksträdgård så är det också viktigt att få till en årsplanering som ska passa ens egna behov. Deltagarna som går kursen får just dessa verktyg, så att de kan lägga upp sin egen odling över året. Innan kursen är slut har man satt ihop sin egen planering för den egna köksträdgården.
Ann-Sophie: Det fina med en potager är ju att det inte bara blir ätbart utan också växter till glädje. Att man odlar blommor och grönsaker ihop, det är just att man blandar som gör det hela så fint. Förr var det ju så att man gömde köksträdgården längst bak i trädgården men nu har man den mer som ett smycke på central plats i trädgården – en vackert potager. Dessutom är det ju så att sommarblommor och grönsaker har nästan samma behov av vatten och näring, så de passar väldigt bra att odla tillsammans. Varför dela upp det när man kan odla allt ihop och alla växterna lyfter varandra? Och så kan man odla både stort och smått, allt från en liten låda till stora ytor. Det som passar var och en. I den här kursen lär man sig planera, odla och sköta om en blomstrande köksträdgård för ekologiska och goda skördar.
Varför är det ekologiska så viktigt och hur kan det skilja sig från konventionell odling hemma i villaträdgården?
Lydia: Jag kan ju känna när jag handlar grönsaker, att om det inte står att det är ekologiskt så vet jag ju inte hur det är hanterat. Att det man äter är giftfritt känns ju skönt. Man har en helt annan kontroll när man odlar själv, plus att vi ska vara rädda om vår jord förstås.
Ann-Sophie: Har man sin egen lilla köksträdgård så kan man också skapa sitt eget lilla kretslopp. Det är inte alltid nödvändigt att köpa extra näring och jord, utan man kan skapa det mesta själv via kompost och eget gödselvatten. Vatten kan också hushållas och tas till vara, genom att samla upp regnvatten t ex. Om inga konventionella trädgårdsprodukter köps in så blir ju odlingen både hållbar och giftfri. Det handlar om att ta tillvara det man har tillgång till.
Vilken är er favoritväxt att odla?
Lydia: Oj, det finns ju så många. Jag måste nog välja svartkål, så kallad palmkål. Den och lite blommande Cosmos… Just palmkålen har verkligt mörka blad, och så blir det som en kal stam när man skördar den nerifrån och en liten dekorativ ”palm” överst. Den är också fantastiskt vacker med lite frost på bladen! Det står länge hemma hos mig, även efter jul, men någon gång i januari eller februari börjar den ge sig på grund av blötan i jorden.
Ann-Sophie: För mig är det en flerårig köksväxt som är min favorit, jordärtskocka. Den är enkel att odla och blommorna liknar små gula solrosor, och så kommer den bara tillbaks av sig själv varje år!
Det är ju alltid så vackert under sommaren, när köksträdgården står i sin fulla prakt. Men finns det en vintersäsong också?
Lydia: Ja! Vinterodling är med som ett ganska stort kapitel i kursen och även det här med varmbänk. Man kan absolut utnyttja året maximalt! Det finns ju lite olika sorters strategier och upplägg vad gäller vinterodling. Men redan i juli och augusti ska man så sina grönsaker som man vill ha till vinterodlingen. Eller om man planterar ut det som är förkultiverat. Det kan vara lagom att göra det samtidigt som man skördar det övriga, i början av hösten. Fram tills oktober växer det, men sedan avtar det snabbt på grund av bristen på värme och ljus. Det är alltså redan på sommaren man planerar för sina vintergrönsaker.
Ann-Sophie: Året kan också starta mycket tidigt i köksträdgården. Man kan så i både kall- och varmbänk, redan i januari och februari. Och så gror det först när ljuset och värmen kommer. Då har man plantor i mars, som redan är avhärdade dessutom, eftersom de stått ute hela tiden. De har även vant sig vid ljuset och allting är redo i rätt tid.
Lydia: Ibland planerar man med en massa förkultivering men så blir det kanske en lång och kall vår, då kan det bli svårt om man sätter ut sådant som är förkultiverat inne i värmen. Sedan finns ju möjligheten att odla i varmbänk, kanske särskilt bra om våren är kall.
Berätta mer om varmbänk!
Varmbänk är att man man odlar med obrunnen gödsel undertill, så att värme skapas när den brinner. Det finns olika sätt att odla i varmbänk, t ex så här: Man gräver ur marken och bygger på med en låda av t ex pallkragar, odlingsbädden bör vara minst 50 cm djup. Bottna med lite grenar, färsk stallgödsel och halm. Halmen är viktig för det ska ”brinna” längre. Sedan vattnar man med varmt vatten och trampar runt ordentligt. Först när blandningen börjat brinna och sjunkit något i temperatur lägger man på jord över, och sen kan man plantera ovanpå det. Antingen förkultiverade plantor eller att man direktsår. Och så behövs ett lock av glas eller plast, för att behålla värmen där inne. Om varmbänken förbereds i februari-mars, så kan du skörda dina egna grönsaker i mars eller början av april!
Fantastiskt! Det känns som att vi pratat mycket om sydliga förhållanden hittills. Hur är det med odling av potager i norr?
Man får anpassa odlingen till sin växtzon. Till exempel finns en såkalender i kursboken som man kan följa och bor man långt norrut får man lägga till ett antal veckor till planeringen.
Ann-Sophie: Det är mycket fokus på det här med jord, täckning och jordförbättring i kursen och det är ju samma för hela landet egentligen. Även det här med växtföljd, det är alltid viktigt oavsett var man odlar. Att växterna får byta plats varje år, för att hålla allting friskt och kunna undvika onödiga sjukdomar och angrepp. Växtskydd har vi också med i kursen, så att man kan lära sig mer om hur man kan förebygga problem också, inte bara vad man bör göra när det väl dykt upp.
Kursen startar i september och vi ser fram mot att träffa alla deltagare då!
Odla en blomstrande köksträdgård
Önskar du dig en vacker och ätbar köksträdgård är det här en kurs för dig. Under kursens gång lär du dig hur du planerar, odlar och sköter om en blomstrande köksträdgård för ekologiska och goda skördar. Här kan du läsa mer om kursinnehållet »
Kursstart
Denna kurs är ny i Trädgårdsakademins kursutbud. Kursen startar den 15 september 2022 men du kan göra en intresseanmälan redan nu. Efter den 15 september är det flexibel start och du kan anmäla dig och påbörja kursen när du vill.
Ann-Sophie Andersson är trädgårdsmästare och lärare på Trädgårdsakademin, med särskilt fokus på trädgårdens underhåll och skötsel. Här kan du läsa mer om Ann-Sophie »
Lydia Jeppsson är trädgårdsarkitekt, lärare och jobbar också som koordinator på Trädgårdsakademin. Hon har alltid flera spännande trädgårdsprojekt i gång. Om du vill veta med om dessa kan du titta närmare på denna intervju med Lydia »