Från trädgårdsmästare till arbetsledare i grönyteförvaltning, vidare som kyrkogårdsingenjör och blivande Diplomerad trädgårdsarkitekt. Vi fick nöjet att prata med Madelené Gyllner om hennes kunskapsresa inom den gröna näringen.
Studerar och jobbar samtidigt
Jag jobbar idag som kyrkogårdsingenjör inom begravningsverksamheten på Gävle församling med inriktning mot kulturmiljöer. Mitt arbete innebär bland annat att gestalta gravar, gravkvarter och grönytor på kyrkogårdar, men även kyrkotomter, där det finns en kyrka men inte en begravningsplats. I övrigt upprättar jag vård- och underhållsplaner, tar fram trädplaner och ser till att dessa efterlevs. Jag bereder gestaltningsärenden som först ska antas av våra politiker i kyrkorådet och därefter godkännas av Länsstyrelsen. Jag trivs otroligt bra med mitt jobb och den bredd jobbet erbjuder! Samtidigt har jag velat läsa vidare och utvecklas mer. Just nu läser jag en kurs i taget på Trädgårdsakademin, för att tillslut kunna bli Diplomerad trädgårdsarkitekt.
Olika utbildningar kompletterar och utvecklar
Det känns som jag börjat i helt rätt ände med tanke på branschens krav vad gäller att arbeta utifrån de tre hållbarhetsperspektiven och att jag redan vid planerings- och gestaltningsfasen har insikt och förståelse för anläggningens omfattning, kostnader, att välja växter utifrån ståndort och växtsätt och att även förstå vad det kommer att innebära att underhålla det jag ritar och gestaltar.
I min utbildning till trädgårdsmästare var det stor fokus på fördjupad växtmateriallära och odling, medan utbildningen Arbetsledare hållbar grönyteförvaltning, utöver fördjupad växtkännedom, fokuserade mycket på kvalificerad och hållbar drift av utemiljö, samt arbetsledning, entreprenadjuridik, kalkylering och ekonomi. Alla dessa kunskaper gör mig till en bättre kyrkogårdsingenjör och trädgårdsdesigner.
Från IT till en karriär inom gröna näringen
Jag skolade om mig mitt i livet. Som konsult inom IT jobbade jag bland annat med att effektivisera och digitalisera administrativa rutiner. Men jag kände att jag inte var på rätt plats i livet och började fundera på vad jag egentligen ville. Jag beslutade mig därför för att ta en paus och studerade till trädgårdsmästare på Wij trädgårdar, via Bollnäs Folkhögskola. Jag fick ganska snabbt blodad tand och kände att jag hamnat helt rätt och att jag ville fortsätta fördjupa mig inom branschen och sökte därför vidare till utbildningen Arbetsledare hållbar grönyteförvaltning och kom in. Jag läste hela utbildningen på distans förutom de fysiska träffarna, då jag flög ner till Ängelholm.
Sedan fick jag jobb redan under studietiden, som biträdande plantskolechef på Stora Enso plantor, och kunde i och med den rollen tillgodogöra mig min LIA-praktik. Jag studerade och arbetade heltid samtidigt, vilket var tufft, för jag pendlade en timme enkel väg till arbetet. Det hade aldrig gått om det inte vore för att min man stöttade mig och tog på sig det största ansvaret hemma med fyra barn.
I slutskedet av min utbildning blev jag erbjuden min nuvarande tjänst som kyrkogårdsingenjör och hade från start möjlighet att vara med och utforma tjänsten, inom ramarna för att jag skulle jobba med kulturmiljöer med fokus på gestaltning och anläggning av dessa.
Riktigt stora projekt sköts av externa arkitektkontor, men allt som gestaltas som är av mindre skala ritar jag själv. Det kan till exempel handla om återbruk av gravar, gestaltning av gravkvarter och liknande projekt.
Ett växande intresse för trädgårdsdesign
När jag var klar med arbetsledarutbildningen och fått tjänsten som kyrkogårdsingenjör kände jag ju hur kul det var med just gestaltning och såg att utbildningen till Diplomerad trädgårdsarkitekt erbjöds hos Trädgårdsakademin. Jag läser nu därför en kurs i taget för att det inte ska bli för mycket på en gång och det funkar jättebra!
Just nu läser jag kursen Trädgårdsritning och tycker att läraren Robert är fenomenal. Dels är han väldigt tydlig i kursunderlaget och i övningarna, men samtidigt finns fria händer att skapa, utefter vissa givna önskemål. Det finns utrymme att tolka designuppgifterna på olika vis och det känns väldigt spännande. Extra kul är att vi som studenter får ta del av varandras projekt, att vi får se exempel på olika planritningar och vyer som perspektiv eller axonometrier. Det lär man sig verkligen mycket på.
Skillnad mellan att jobba offentligt och privat
Det är skillnad på att jobba med offentliga miljöer och att kliva in i privatträdgården. Jag känner att jag är trygg i min roll som kyrkogårdsingenjör, det är tydligt och klart på det sättet att Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet antingen avslår eller bifaller de projekt och gestaltningar jag gör i min roll som kyrkogårdsingenjör.
När jag arbetar med privatpersoner som kunder, i mitt bolag som trädgårdsdesigner, blir det på ett mer personligt plan. Där måste jag fånga upp kundens önskemål och inte lägga in för mycket av mina egna värderingar, som annars kan påverka gestaltningen i alltför hög grad. Ofta måste jag också förhålla mig till en helt annan budget och andra förutsättningar, så som markförhållanden eller trädgårdens läge och därefter kunna förmedla en balans mellan vad som är gångbart för den fysiska platsen och vad som är kundens krav och önskemål.
Det kan ibland kännas som en utmaning, till exempel om kunden vill ha något som inte riktigt passar till platsen, så att man skulle behöva arbeta mot naturen istället för med den – hur löser man sådant? I kursen Trädgårdsritning som jag läser nu är det toppen att kunna diskutera sådana frågor med andra studenter och med Robert. Han är också duktig på att lyfta fram det jag gjort bra och att även se och lyfta det som kan utvecklas, på ett sätt som gör att jag vågar mer. Jag får landa tryggt i studieuppgifterna, vilket känns jättebra.
Eget företagande som bisyssla
Trädgårdsakademin har hjälpt mig oerhört mycket för att uppfylla en längtan och en dröm om att kunna driva eget bolag inom trädgårdsdesign. Även om det är en bisyssla för tillfället kan jag, om jag vill, välja att satsa på mitt bolag i framtiden. Just nu vill jag bli klar med utbildningen och landa mer i frågan om jag vill fortsätta arbeta med utemiljöer med fokus på gestaltning av kulturmiljöer och offentliga ytor, eller mer inriktat mot privatträdgårdar. Kanske behöver jag inte välja alls!
Att ha en egen firma ger många möjligheter till att kunna styra vilken inriktning eller område man vill arbeta mot och hur omfattande projekten ska vara. Det ger också möjlighet till spännande projekt vid sidan om en anställning, i mån av tid. Jag har bland annat gestaltat en takterrass för en restauratör i Gävle ganska nyligen och det var spännande, en helt annan miljö än den jag är vad vid! Likaså fick jag gestalta en kulle inne på en innergård hos en bostadsrättsförening och det projektet ska bli verklighet till våren. Sådant känns både givande och roligt, att få se sina projekt genomföras och förverkligas.
Sökandet efter ett eget signum
Jag tror att jag försöker hitta mitt signum som blivande trädgårdsarkitekt genom att testa olika typer av projekt. När det gäller privatträdgården behöver jag jobba lite mer på min självkänsla. Jag tycker själv att jag är riktigt duktig på begravningsplatser och känner mig helt trygg i rollen som kyrkogårdsingenjör. Jag har ett jättebra stöd från både ledning och fina kollegor, vilket bidrar till ökad trygghet. Det är ordning och reda, en tydlig arbetsgång och struktur. Jag väljer vilka entreprenörer som ska utföra anläggning eller större underhåll och det gör att jag känner mig lugn med att våga ta in vissa aktörer även i privatträdgårdarna. Jag vet att de är tillförlitliga och att de förstår mina illustrationer, vi pratar samma språk. Jag behöver oftast inte ens göra markplaneringsplaner, för vi kommunicerar så bra. Sådant tycker jag är viktigt!
Jag är noga med att skilja på och hålla isär min yrkesroll som kyrkogårdsingenjör med min roll som trädgårdsdesigner i mitt egna bolag, men jag tycker att de gynnar varandra. I min egna verksamhet är det i stort sett endast fokus på gestaltning och ritning, medan mitt arbete som kyrkogårdsingenjör mer innebär projekt från ax till limpa. Allt från gestaltning till dispensansökningar, upphandlingar, anläggning och slutbesiktning, och därefter upprätta vård- och underhållsplaner. Tiden får utvisa om jag väljer att fortsätta inom båda områden eller om jag väljer det ena framför det andra.
Samarbete med olika yrkesgrupper berikar
I mitt arbete som kyrkogårdsingenjör samarbetar jag med olika arkitektkontor vilket är väldigt lärorikt. Jag lär mig massor av dessa arkitekter och jag får också mycket uppskattning tillbaka för mitt arbete och då blir man ju glad! Även arkeologer, antikvarier, konstnärer, stenhuggare, ingenjörer inom bygg, VA, el, mark, med flera, är jättespännande att samarbeta med. De är så duktiga på det dom gör, allt från hydrologiska och geotekniska undersökningar, till arkeologiska undersökningar och utredningar.
Det finns många spännande frågor att fördjupa sig i inom mitt yrkesområde. Frågor som hantering av lakvatten och gifter i mark, vilka kräver utredning och det finns dessutom väldigt lite forskning inom dräneringsvatten på begravningsplatser. Det blir mycket undersökande arbete innan anläggning, som jag tillsammans med medarbetare får lov att fördjupa oss i, för att hitta lösningar och kunna ta projektet vidare till nästa etapp. Det känns roligt och inspirerande!
Text: Matilda Hallgren
Foto: Linnéa Gunnarsson