Vulgaris betyder vanlig

I avhandlingen Species plantarum satte Carl von Linné upp regler för hur man ska beskriva och namnge nya arter. Det vetenskapliga namnet skulle bestå av två ord, först ett släktnamn och därefter ett artepitet. Detta binära namnsystem fick genomslag världen över redan under Linnés livstid och är det som ligger till grund för den nomenklatur vi använder för artbestämning idag.

Linné skriver: Nomina si nescis, perit et cognitio rerum. – Om du inte känner till namnen försvinner också din kunskap om tingen. Och kanske är det just denna åsikt som ligger till grund för en stor del av hans gärningar.

Ordet vulgaris betyder vanlig eller allmän. Flera av våra vanliga vildväxande växter bär namnet vulgaris. Detsamma gäller köksträdgårdens bönor och betor i olika former.

Alchemilla vulgaris – daggkåpa

Den vanliga daggkåpan, Alchemilla vulgaris, växer vild i vägkanter, skogar och kring gårdar. I trädgården möter vi främst jättedaggkåpan, Alchemilla mollis. Mollis betyder mjuk och stämmer egentligen fint in på båda arternas sammetslena blad. Namnet Alchemilla betyder alkemi och kommer sig av att alkemisterna trodde sig kunna framställa “de vises sten” ur vattendropparna som samlas i daggkåpans bladskål.

Aquilegia vulgaris – akleja

Akleja, Aguilegia vulgaris, blommar i juni-juli med rosa, blå, röda, vita, tvåfärgade eller fyllda blommor. Den korsar sig och frösår sig lätt och kan dyka upp lite varstans i trädgården i nya skepnader. I handeln finns en mängd olika namnsorter som till exempel den dubbla, tvåfärgade Aquilegia vulgaris ’Double Pleat Blue and White’ eller den rosavita Aquilegia vulgaris ’Strawberry Ice Cream’ för att nämna några.

Barbarea vulgaris – sommargyllen

Sommargyllen, Barbarea vulgaris, blommar i maj-juni. Den blir 30-80 cm hög och är vanlig i hela landet vid vägrenar, åkerrenar, vallar och jordhögar. Blomknopparna kan kokas och användas som broccoli (beskheten i blomknopparna försvinner efter förvällning). Arten strandgyllen, Barbarea stricta, skiljer sig genom att blommor och skida växer upprätt, tryckt mot stjälken. Stricta betyder just upprätt.

Beta vulgaris Rödbeta-Gruppen – rödbeta

Beta vulgaris är namnet på flera olika traditionella köksträdgårdsväxter. Här hittar vi Beta vulgaris Rödbeta-Gruppen, Beta vulgaris Foderbeta-Gruppen, Beta vulgaris Mangold-Gruppen och Beta vulgaris Fodersockerbeta-Gruppen. Inom varje grupp finns sedan ett otal namnsorter som till exempel den avlånga Beta vulgaris Rödbeta-Gruppen ’Forono’ eller Beta vulgaris Mangold-Gruppen ’Bright Yellow’ med sin gula stjälk.

Calluna vulgaris – ljung

Ljung, Calluna vulgaris, växer vild i hela landet i vägslänter och på torrängar. Det är också en vanlig trädgårdsväxt och finns i en mängd olika namnsorter. Blommar i rosa eller vitt. Exempel på sorter är Calluna vulgaris ‘Alba’ som blommar i vitt och Calluna vulgaris ’Dark Beauty’ som blommar i mörkt blodrosa.

Filipendula vulgaris – brudbröd

Brudbröd, Filipendula vulgaris, blommar i maj-juni och är ganska vanlig i landets södra delar. Den växer i torra lägen på ängar och i vägslänter. Brudbröd har doftande blad och samlar näring i knölar på rötterna. Förr lär knölarna ha malts till mjöl och blandats i bröd. Brudbröd förväxlas ibland med älggräs, Filipendula ulmaria, som växter på fuktigare marker. Ulmaria betyder “lik alm” och syftar förmodligen på bladen.

Foeniculum vulgare Azoricum-Gruppen – sötfänkål

Det finns två typer av fänkål: sötfänkål och kryddfänkål. Sötfänkålen, Foeniculum vulgare Azoricum-Gruppen, med sin uppsvällda bas äts som grönsak. Av kryddfänkål, Foeniculum vulgare Dulce-Gruppen, äter man färska blad, stjälkar och mogna frön. Vissa kryddfänkålssorter har avvikande bladfärg och används som prydnadsväxter som till exempel Foeniculum vulgare Rödbladiga Gruppen.

Linaria vulgare – gulsporre

Gulsporre, Linaria vulgare, kallas ibland svenskt lejongap tack vare sina tvåläppiga, gula lejongapsliknande blommor med orange fläck. Den är vanlig hela landet utom allra längst upp i norr. Förekommer på ängsmark, vägrenar och strandvallar. Gulsporren har använts som medicinalväxt mot diverse åkommor som till exempel åderbråck och njursjukdomar. Finns att köpa som frö.

Phaseolus vulgaris – böna

Phaseolus vulgaris är namnet på flera olika traditionella bönor vi odlat länge i våra köksträdgårdar. Här hittar vi Phaseolus vulgaris Brytböna-Gruppen, Phaseolus vulgaris Kokböna-Gruppen, Phaseolus vulgaris Skärböna-Gruppen. Phaseolus vulgaris Vaxböna-Gruppen. Inom varje grupp finns sedan ett otal namnsorter som till exempel den mörkt violetta Phaseolus vulgaris Brytböna-Gruppen ‘Velour’ eller gamla franska sorten Phaseolus vulgaris Vaxböna-Gruppen ’De Rocquencourt’ och många, många andra.

Primula vulgaris – jordviva

Jordviva, Primula vulgaris, kan med rätta kallas vårens första ört som först kan sprida glädje inomhus i kruka och sedan planteras ut i trädgården för återkommande blomning år efter år. Förr fanns den vildväxande men nuförtiden hittar man förvildade rymlingar från odlingar och trädgårdar. För att trivas behöver den ett fuktigt, ljust och svalt läge. Jordviva finns i många olika färger och ett otal sorter finns i handeln.

Sciurus vulgaris – rödekorre

Vår röda ekorre har också artepitetet vulgaris: Sciurus vulgaris. Den är vanlig i hela Europa och förekommer även i Asien.

Silene vulgaris – smällglim

Silene vulgaris, med det fina svenska namnet smällglim, är vanlig i hela landet på frisk, näringsrik sand eller lera i slänter, bryn, vägkanter, grusgropar och skräpmark. Smällglim har egenheten att blommans kronblad rullar ihop sig dagtid. När skymningen kommer vecklar de ut sig och börjar dofta. Allt för att locka till sig nattaktiva insekter.

Syringa vulgaris – bondsyren

Vår kära bondsyren, Syringa vulgaris, har sitt ursprung i sydöstra och östra Europa. Den har sedan lång tid tillbaka en självklar plats i våra trädgårdar där den kan ha en funktion som klippt eller friväxande häck, buskage eller berså. Blommar i olika nyanser av blålila eller vitt. Många namnsorter finns i handeln. Ett exempel är den vitblommande Syringa vulgaris ‘Alba’, ett annat är Syringa vulgaris ’Norrfjärden’ E som blommar med rosa knoppar som sedan blir blålila dubbla blommor i långa klasar.

Viscaria vulgaris – tjärblomster

Tjärblomster, Viscaria vulgaris, är en vanlig perenn i hela landet. Den växer gärna på klippor, hällar och i vägkanter. Direkt under varje bladpar på stjälken finns en mörk och klibbig substans som liknar tjära. Därav växtens svenska namn. Även det vetenskapliga namnet viscaria beskriver detta. Viscousus betyder nämligen klibbig.

Text:
Anette Åkerström

Bilder:
istockphoto.com/se
Mostphotos.com
Anette Åkerström

Källor:
Artdatabanken. (2022, 28 juni). Sommargyllen.

Corneliuson, Jens. (2003). Växternas namn – vetenskapliga växters etymologi. Wahlström & Widstrand.

Harrison, Lorraine. (2020). Latin för trädgårdsälskare. Lind & Co.

Impecta. (2022, 28 juni). Gulsporre.

Kvant, Christel. Inger, Palmstierna. (2017). Vår trädgårdsbok. Nordstedts.

Linnés Uppsala. (2022, 28 juni). Citat av Carl von Linné.

Mossberg, Bo. Stenberg, Lennart. Ericsson, Stefan. (1995). Den nordiska floran. Wahlström & Widstrand.

NatureGate. (2022, 28 juni). Brudbröd.

Naturhistoriska riksmuséet. (2022, 28 juni). Ekorre.

Ordspråket. (2022, 28 juni). Citat av Carl von Linné.

Skogsskafferiet. (2022, 28 juni). Sommargyllen.

Sveriges lantbruksuniversitet. (2022, 23 juni). Svensk kulturväxtdatabas, SKUD.