Nina Thelberg Eklund tilldelas Hållbarhetspriset i Årets trädgårdsarkitekt 2023 med ett projekt där hon restaurerar en äldre trädgård från början av 1900-talet. Nina vurmar extra mycket för hållbarhet och har ett särskilt fokus på detta i alla sina projekt. Här berättar hon mer om sitt arbetssätt.
Det projekt jag valde att skicka in till Årets trädgårdsarkitekt var i grunden en restaurering av en gammal trädgård, där det var viktigt att bevara, återbruka och förädla det som redan fanns och samtidigt addera mer biodiversitet. Tillsammans med kunden tog jag fram en målbild för trädgården, som hämtade inspiration från nationalromantiska trädgårdar från den tiden. Trädgården skulle kännas vild, naturlig, rofylld och harmonisk samtidigt som den gärna fick överraska med spännande detaljer av lite modernare karaktär.
Igenväxt trädgård får nytt liv
Kunden hade köpt ett gammalt hus i Stockholms skärgård som fungerat som sommarnöje, med stora renoveringsbehov både invändigt och utvändigt. Trots att trädgården stått orörd i 15-20 år kunde man se att det gömde sig en skatt under det vildvuxna och genom att börja skrapa på ytan så började den tidigare grundstrukturen att träda fram. Vi hittade grusgångar under grässvålen som togs fram igen och vi har även lagat murar som höll på att rasa ihop, samt även restaurerat en stentrappa som var olämplig att gå i. Jag gjorde även en övergripande växtinventering för att se om det fanns värdefulla växter, träd och buskar som skulle bevaras – och det fanns det!
Äldre estetik möter moderna behov
Med tydliga instruktioner om vad som skulle bevaras kunde familjen börja röja i trädgården, under tiden som de renoverade huset invändigt. Ett stort jobb var att flytta på alla björnbär som tagit över vissa delar av trädgården.
Vi ville ta vara på det gamla, men ändå anpassa lite grann till moderna behov som familjen hade. Det finns ju en del nya funktioner att ta hänsyn till som kanske inte fanns tidigt 1900-tal, till exempel som att grilla! Det blev även fler sociala ytor.
Fokus på biologisk mångfald i rabatt och äng
Centralt i trädgården fanns en stor perennrabatt som förr troligen använts både till odling och för att det skulle vara fint. Där ville familjen skapa en härlig atmosfär och samtidigt öka biologiska mångfalden, så här gick jag verkligen all-in. Viktigt var att det inte fick kännas som en ”stel villatomt”, utan familjen ville ha färgglatt, vilt och naturligt. En annan yta som initialt planerades att fungera som lekyta för barnen, omplanerades i sista sekund och blev en stor härlig ängsyta istället. Mycket på grund av att barnen hunnit bli större under projektets gång.
Det som var lite speciellt med det här projektet var att de inte fanns någon väg fram till huset, vilket såklart också blev en utmaning när de renoverade. Det var svårt att få dit maskiner och ur ett klimatperspektiv var det ju ändå något bra, tyckte jag. Huset behövde dräneras och allt det grävandet gjordes för hand. För att få bukt med den stora rabatten där björnbären slagit rot, fick vi tillslut ändå ta dit en minigrävare, för det gick inte att ta bort alla rötter för hand. Men massorna lades på en annan yta istället för att forslas bort och det är ett exempel på en åtgärd som gör stor skillnad för klimatavtrycket.
Räknar fram trädgårdens klimatavtryck
Det här med hur våra trädgårdar påverkar klimatet är något jag blivit allt mer intresserad av med tiden. Därför valde jag 2022 att vidareutbilda mig och blev certifierad inom ”Sustainable Garden Design” via London College of Garden Design. Det var en bred kurs som bland annat tog upp klimatberäkning och vi pratade mycket om hur man göra som designer för att räkna på mindre projekt.
I samband med utbildningen började jag nörda ner mig i det här med klimatberäkning och jag tyckte det var spännande med siffrorna. Det var svårt i början men sedan blev det allt tydligare hur man kan räkna på trädgårdsprojekt och på vägen fick jag även goda råd från några landskapsarkitekter som jobbat med detta. Sedan började min egna process med att hitta alla data som kändes relevant för just villaträdgård
Produktens hela livscykel viktig för klimatavtrycket
Än så länge finns det tyvärr inga kompletta verktyg anpassat för oss trädgårdsdesigners. Så istället behöver man samla på sig väldigt mycket information själv. Primärt började jag titta på de hårdgjorda materialens påverkan, eftersom de oftast står för det största avtrycket i våra trädgårdar. Men jag ville även förstå växternas och trädens förmåga att lagra in kol och andra viktiga funktioner.
Klimatpåverkan kan motivera materialval
För att ta fram olika materials miljöpåverkan kan man till exempel använda en metod där man tittar på livscykelanalysen (LCA) för en produkt, som en betongsten eller skifferplatta. Livscykelanalysen ger en indikation på materialets miljöpåverkan längs hela värdekedjan, från det att stenen produceras, transporteras till trädgården, anläggs och vad det i sig kräver, eventuella reparationer eller löpande skötsel av materialet, samt även vad som händer när stenen inte längre ska vara kvar i trädgården. Går den att återbruka eller måste materialet deponeras?
Förutom estetiken, budgeten eller andra faktorer som kan motivera varför man ska välja ett visst material framför ett annat, så kan även materialets klimatpåverkan bli en viktigt parameter i designprocessen och underlätta beslut och påverka det slutliga designförslaget.
Växter och återbruk banar vägen
Jag tycker siffror blir en otrolig push för mig när jag tar fram designen och jag har fått en helt annan syn på det jag skapar, när allt konkretiserats i siffror. Till exempel så ritar jag inte längre in några ”döda ytor”, eftersom jag vill ta bort allt i trädgården som inte har ett positivt värde!
Om man behöver använda mycket hårda material i trädgården och vill arbeta klimatsmart så kan man använda återbrukad sten istället för nyproducerad. Man kan också balansera upp det negativa med att öka kolinlagringen genom att maximera antalet träd, buskar och perenner.
Poäng ökar biodiversiteten
För att arbeta med att öka biodiversiteten tidigt i planeringsfasen, går det även att “poängsätta” trädgårdens olika ytor och växternas funktioner. Här finns redan en rad olika verktyg framtagna för hur kommunerna ska jobba med sina gröna ytor. Men det går lätt att applicera ner på en villaträdgård. Jag har valt att fokuserat på en modell som Stockholms stad tagit fram, ”Grönytefaktorer för kvartersmark”. Att bevara naturmark, rita in habitat eller bevara karaktärsträd (så som stora ädellövträd) ger höga poäng. Sedan är det också viktigt med vatten och genomsläppliga ytor. Det gäller att tänka igenom hur man jobbar med hårda ytor, så att det finns permeabla fogar istället för hårda fogar, eller gröna fogar. Dammar eller alla typer av vatten är bra, utom klorerad pool. Naturligt vatten skapar liv till insekter, groddjur och fåglar.
Dags för ett nytt tankesätt
De senaste 20 åren upplever jag att det skapats väldigt “kontrollerande” trädgårdar, med fokus på hårdgjorda ytor och att det ska vara skötselfritt, vilket tyvärr påverkat klimatet negativt. Som hängiven klimatberäknare så kände jag att det var viktigt att vi som designar trädgårdar verkligen får förståelse på hur stort klimatavtryck vår design gör i slutändan. Därför startade jag en kurs i det här ämnet, ”Klimatberäkna din trädgårdsdesign” som riktar sig till just trädgårdsdesigners.
Kursen tror jag blir en rejäl tankeställare för många och mitt mål är att alla kollegor inser att de har makten att inspirera till nya trädgårdsideal. Vi behöver alla en känsla för vad som gör skillnad, hur man kan jobba med nivåer, vilka material vi bör minska på eller hur mycket eller lite man spränger bort vid starten av ett trädgårdsprojekt. Egentligen handlar det oftast om vad man inte gör! Vi bör utgå från att restaurera och ta vara på det som är befintligt. Då gör man så litet avtryck som möjligt. Det behöver inte alls betyda att det blir en sämre trädgård för det. Med mer kunskap kan även vår bransch ta sitt ansvar och bli en viktig resurs för att nå Sveriges Klimatmål 2045.
Nina driver företaget Älska trädgård med utgångspunkt i kontoret på Ingarö, men hon tar uppdrag i hela Stockholmsområdet.
Text: Matilda Hallgren
Bild: Nina Thelberg Eklund