Vi får nöjet att prata en stund med Monica Karlsson som bor på en gård i Södermanland med en stor naturnära trädgård och som precis i detta nu håller på att diplomeras till att bli färdig trädgårdsarkitekt.
Monica, nu när du är klar med utbildningen, vad ser du framför dig? Har du några speciella framtidsvisioner, eller vad som blir ditt nästa steg?
– Ja, vägen har inte varit helt rak. Jag jobbade först på garden center i början av utbildningen men jag har också haft egna uppdrag hela vägen under utbildningens gång. När jag gjorde examensprojektet, som var att ta sig an en lekplats i offentlig miljö, fick jag in en fot på kommunen vilket var väldigt roligt och jag blev även erbjuden en tjänst där jag skulle få designa grönytor. Men tyvärr så kom en som varit tjänstledig tillbaka och då blev jag erbjuden en annan tjänst som jag inte riktigt tyckte stämde med min utbildning. Då fick jag hitta på något annat. Det blir ju inte alltid som man tänkt, men det kommer alltid nya möjligheter. Sedan fick jag jobb på Jem & Fix, där jag kunde arbeta deltid så att jag även kunde jobba med mina egna designuppdrag vid sidan om. Alla trädgårdsfrågor skickas till mig på jobbet, så det är givande på det sättet. Jag får också möjlighet att träffa potentiella kunder varje dag och det blir ju gratis reklam för mig. Min arbetsgivare har inget emot att jag tar privata uppdrag via kundkontakterna på jobbet, så länge jag sköter det på min fritid. Det funkar bra! Vi får se vad som händer framöver. Egentligen skulle jag vilja designa jämt. Jag har också kontakt med kommunen sedan examensprojektet och de har mig i åtanke så det kanske leder till något i framtiden, vem vet.
Vad spännande. Du har ju en jättefint personligt uttryck i dina ritningar, som ofta är handmålade i starka färger. Vill du prata mer om hur du tänker kring ritteknik och om ditt signum som designer?
– Jag tänker så här att man måste våga för att vinna! Jag vill gärna ha det färgstarkt och är inte rädd för att ta i ordentligt med pennan. Jag tycker också att många är rädda för att ta ut svängarna designmässigt. Jag hade precis ett uppdrag i en villaträdgård där vi tog bort större strukturer från 70-talet och resultatet blev jättebra! Till exempel så tog vi bort en gammal ligusterhäck som var nästan 1,50 m bred. Det kan kännas lite motigt att ta bort större saker eller att tänka om helt, men jag brukar jobba mycket med vy-skisser av olika slag där kunden kan se hur trädgården kommer att se ut från olika 3D-vyer, de gör jag också oftast för hand och i akvarell, så att kunden kan förstå och se att det kommer att bli bra. Genom att tydligt och visuellt kunna förmedla målet, så känns det också enklare att få igenom större förändringar.
– Att våga ta i är nog lite min grej, men ändå att jag förstås anpassar mig till kundens önskemål och till miljön. Det kunden vill ha är ändå det allra viktigaste. Det känns också viktigt att ta tillvara gamla strukturer som bör bevaras, som äldre träd och andra växter som verkligen passar för platsen. Det är ju ingen mening med att ta bort sådant som funkar och passar bra. Man ska vara rädd om det befintliga.
Hur ser din bakgrund ut, vad gjorde du innan du startade utbildningen till Diplomerad Trädgårdsarkitekt?
– Jag är ekonom från början och nu senast jobbade jag på Ericsson men sedan så lade de ju ner och då var det en chans att göra något annat.
Vad kul att du såg det som en chans, som något positivt, att bli av med jobbet!
– Ja, det kändes faktiskt som en riktig lottovinst! Och de flesta andra som jag pratat med har det gått bra för, det har känts bra för dem att få göra något annat. Det är som jag brukar säga att stigen är inte rak. Plötsligt viker den av på något ställe och då får man testa på något annat en stund och se hur det går. Man får inte haka upp sig. Det känns jättekul att vara trädgårdsarkitekt! Jag får träffa så många trevlig människor och se så fina miljöer och jobbet är väldigt omväxlande. Det passar mig! Jag hoppas jag får jobba med det här på heltid.
Är det din vision, att designa på heltid?
– Ja… Jag hoppas, men man får väl vara lite realist också. Ibland känns det som att det hade varit lättare om man var landskapsarkitekt, särskilt i kontakt med kommuner och offentliga uppdrag, men å andra sidan så upplevde kommunen jag jobbade för under examensprojektet att det var en frisk fläkt att någon kom in med nya ögon och ett annat tankesätt. De sa att ”det här blev ju mycket mer intressant och spännande, vanligen får vi bara sätta ut lite utrustning här och där”. Och jag vet också att kommunen rekommenderar mig, så det känns bra för framtida arbeten.
– Det har känts så kul med utbildningen och jag är verkligen nöjd med min tid på Trädgårdsakademin. Särskilt de fysiska träffarna har varit extra givande, det skulle jag gärna haft ännu mer av. Det känns på ett sätt lite trist att det är över nu. Det har ju också varit en trygghet att alltid kunna höra av sig och fråga så fort det varit något.
Visst är det så, att man kanske är som i en bubbla under studietiden, med en viss struktur, och sedan börjar något annat. En ny fas. Vi pratar vidare om hur varmt och torrt det varit denna försommar, och Monica tycket att det är dags för några ordentliga regn eftersom allting är så väldigt torrt där i omgivningarna.
Vill du berätta lite mer om hur du bor? Har du egen trädgård?
– Ja, jag bor på gård om ett hektar och trädgården är till stor del som naturmark med mycket natursten och ormbunkar där jag kan klippa upp enkla gångar bland allt det vackra. Det är främst framsidan som vi gjort lite mer som en trädgård och baksidan låter vi vara mer naturlig med enkla klippta gångar och liknande.
Det ser just så härligt lantligt och rofyllt ut som det låter, när vi tar emot bilderna. Vi önskar Monica ett riktigt stort lycka till inför framtiden som nyutexaminerad trädgårdsarkitekt!
Besök gärna Monicas hemsida för att läsa mer om hennes verksamhet Norrtorps trädgårdsdesign: https://monkarlsson.wixsite.com/tradgardsdesign