”Sorterna av smällspirea skiftar i bladfärg men färgen beror också till en del av växtplats, jordmån, årstid och väderlek samt plantans utvecklingsstadium. Bladen har oftast en mer distinkt färg när de spricker ut, som bronsfärgade ’Amber Jubilee’ och de gula nyanserna.“
Physocarpus opuliofolius
Efterfrågan på vedartade växter med färgade blad är inte unik för Sverige. Det är en tydlig trend och många ”gamla” växter med blad i avvikande färger lanseras som nyheter. En av de mer tåliga är smällspirea, Physocarpus opulifolius.
Den rena arten med gröna blad var en tidigare lite bortglömd häckväxt, härdig i zon 6. De är en utmärkt växt att använda som bakgrund, skydd och avgränsning. Trivs både i sol och skugga, kan bli knappt 2 meter hög och ett tacksamt alternativ i landets kallare delar. Föredrar en något fuktig jord och tål blåst. Distinkt och upprätt växtsätt, påminner en del om måbär och svarta vinbär både i växtsätt och bladform/färg, ett alternativ till exempelvis skogstry och kornell som är mer vida i formen.
Växtplatsen påverkar bladfärgen
Sorterna av smällspirea skiftar i bladfärg men färgen beror också till en del av växtplats, jordmån, årstid och väderlek samt plantans utvecklingsstadium. Bladen har oftast en mer distinkt färg när de spricker ut som bronsfärgade ’Amber Jubilee’ och de gula nyanserna. Buskarna med blad i gula tonerna vill ha ett mer skuggigt läge och de rödbladiga blir mer intensivt brunröda eller svartröda i solsken. De föredrar en något fuktig jord men är tåliga, helst de äldre röda och gröna sorterna. Alla sorter har en ganska fin blomning i vitt som med röda ståndare och olikfärgade knoppblad ger ett rosa intryck. Blommorna ger i vissa fall stiliga fröställningar.
Djävulsbuske och andra användbara sorter
Sortimentet omfattar en mängd nya sorter, flera ganska oprövade. I handeln fanns en gulbladig variant,’Luteus’ som inte väckte särskilt mycket uppseende, lanserades redan på 1800-talet. Den hade gula blad på de unga skotten. 1969 kom gulbladiga ’Dart’s Gold’ som inte heller skapade så stort intresse i Sverige förrän den rödbladiga ’Diabolo’, lanserades kring år 2000. Den röda blev kallad ”djävulsbuske” och lockade därför till en del artiklar i pressen. Möjligheten att kombinera den rödbladiga och den gulbladiga sorten, bägge konstaterat härdiga zon 5, gjorde att de blev populära. Intresset för tåliga buskar som kan fungera som samplanteringsväxt istället för exempelvis japansk lönn i kalla och blåsiga lägen var stort. Tämligen snart lanserades ytterligare sorter med skiftande bladfärger i rödgula nyanser. Fortsatt förädling har givit buskar som är mer svagväxande, har mindre blad och samtidigt troligen är mindre härdiga.
De rödbladiga varianterna väcker störst intresse i Sverige, vi är inte lika förtjusta i gulbladiga och gulbarriga växter som man är i övriga Europa. Man efterfrågar också låga marktäckande sorter med röda blad.
Fantastiskt tacksamma buskar i samplantering med både perenner och andra buskar, bra färgklick och ögonfägnad när försommarblomningen är över och de flesta buskar ”bara” är gröna.
’Tiny Wine’ är en låg rödbladig variant med ljust rosavit blom. Den blir knappt 1 meter hög och är troligen härdig i zon 4.
’Lady in Red’ har mycket mörkt röda blad och blommor som är mer rosa än vita. Mindre i växten än ’Diabolo’ men större än ’Little Devil’
’Diabolo d’Or’ = ’Coppertine’ är en rödbladig korsning mellan ’Diabolo’ och ’Dart’s Gold’ som slår ut i mer kopparton än rött, upp till 2 meter hög och härdig zon 5. Kan var lite mer ljus i mitten av bladen med en mörkare kant.
’Summerwine’ är ytterligare en rödbladig variant, en korsning med ’Diabolo’ men en och sägs vara lägre, 1.5 meter. Det är svårt att se skillnad på de rödbladiga sorterna mitt under säsongen och färgen skiftar som sagt.
’Gelesq’, är helt ny patenterad sort med avvikande blad som är mörkt gråvioletta i färgen. En låg kompakt och utbredd sort och tydligen härdig i minst zon 5. Så ny att den knappast finns i handeln i Sverige
’Golden Amy’ en nyhet från 2012 slår ut med friskt gröna blad med gul kant men verkar sedan bli helt grön, eller så går den bara tillbaka till grönt, verkar instabil, ej sett i handeln ännu.
’Nugget’ är en lägre gulbladig sort som spricker ut med lite varmare gulton som övergår mot limegult, höjd 1,5 meter och härdig i zon 5.
P. opulifolius ‘Amber Jubilee’ (t.v.) har unik bronsbrun bladfärg, spricker ut i terrakotta och blir mer brunröd under sommaren. Mycket dekorativ, uppges vara härdig i zon 7 men detta ännu ej visat. Korsning av ’Diabolo’ och ’Dart’s Gold’. Höjd strax under 2 meter och mycket dekorativ särskilt under våren. P. opulifolius ‘Little Devil’’ (t.h.) är svagväxande och småbladig med rött bladverk, små blomsamlingar i vitt. Den blir bara 1 meter hög och är härdig i zon 4.
P. opulifolius ‘Chamelon’ (t.v.) är en brokbladig variant, med en färg på bladets mitt samt en ojämn diffus kant kring bladet. Den spricker ut i brokigt gult och grönt som övergår till rödgrönt när bladen åldras. Inte helt stabil, vissa grenar får blad som är helröda eller helgröna, och dem får man ta bort. Upp till 1,5 meterhög med ett upprätt växtsätt, tveksamt härdig i zon 4. P.opulifolius ‘Center Glow’ (t.h.) är lik rödbladiga ’Diabolo’ men ljusare i bladutspring och mer lysande bladfärg, upp emot 2 meter, härdig i zon 4.
Text och bild av Inger Palmstierna
Om Inger Palmstierna
Inger Palmstierna är en etablerad och erfaren trädgårdsförfattare, journalist, översättare, föreläsare och fotograf och sedan 1988 driver hon det egna företaget Alsike OdlingsKonsult AB. Hon har arbetat med trädgård sen hon var 12 och är trädgårdsmästare, utbildad odlingshortonom vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp.
På Trädgårdsakademin undervisar Inger i växtkännedom. Du möter henne i Grundkurs i växtkännedom, Prydnadsträd, buskar & barr samt Perenner & sommarblommor. Tillsammans ger kurserna möjlighet till yrkesbevis i växtkännedom. Kurserna går att läsa var för sig eller till rabatterat pris som utbildningspaketet Växtkännedom – yrkesbevis.