Vad gör egentligen en trädgårdsarkitekt? I första hand handlar det om att måla upp en bild för sitt inre om hur en plats, en trädgård, kommer att se ut om fem-tio år eller längre fram i tiden än så. Det handlar om att föreställa sig hur bekvämt det kommer att bli att sitta på uteplatsen. Hur markens struktur på trädgårdsgången kommer att kännas under fötterna. Hur upplevelsen blir när vi går från trädens skugga ut i gräsmattans gassande sol. Morgonens fågelkvitter, utsikten över landskapet och tryggheten som en skyddande häck kan ge. Att först för sitt inre se en trädgård i harmoni och balans med människorna som ska vistas där. Och sedan åskådliggöra detta med skisser, bilder, ritningar, modeller, växtlistor och förteckningar.
Se utan att bli sedd
Vi är alla födda att direkt och spontant reagera på vår fysiska omgivning. Våra biologiska behov styr vår uppfattning om huruvida en miljö känns trygg och bekväm eller inte. Vi upplever njutning och tillfredsställelse i miljöer som förverkligar våra primitiva instinkter och behov av att kunna gömma oss, att kunna fly och att kunna hålla utkik för faror. Instinkter vi fått med oss från våra förfäder som sökte boplatser i naturen att känna sig trygga på, där det var möjligt att ”se utan att bli sedd”. Det kan till exempel ha varit en dalgång, en strandkant, en glänta eller ett skogsbryn med skydd bakåt och god uppsikt framåt eller åt sidorna. En plats med ett ”golv” att slå sig ner på, vegetation eller topografi som bildar ”väggar” och höga träd eller kanske en bergvägg som bildar ”tak”. Eller med andra ord platser med rumslighet. När trädgårdsarkitekten skapat en lugn och harmonisk trädgård som får oss att må bra i är det våra biologiska behov av rumslighet som varit utgångspunkten i planeringsarbetet. Trädgårdsarkitekten har utgått från människan i rummet.
Spatial förmåga
Ordet spatial kommer av latinets spatium som betyder rum, utrymme, plats eller mellanrum. Spatial förmåga handlar om att reagera på sin omgivning och att tänka i tre dimensioner. Att kunna föreställa sig hur saker och ting förhåller sig till varandra i rummet och hur detta påverkas när någon eller några av de enskilda delarna förändras. Vad händer med trädgårdsrummet efter fem år när trädet växt en eller några meter i höjd och omfång, när häcken nått önskad sluthöjd och perennerna har brett ut sig i rabatten?
Trädgårdsarkitekter, arkitekter och skulptörer tillhör yrkeskategorier med hög nivå av spatial förmåga. De har i sitt arbete tränat upp sin förmåga att visualisera sin omgivning med bilder, skisser, ritningar och modeller. De har handskats med färger, former, linjer och figurer och hur de förhåller sig till varandra. De har sett sina inre mentala bilder gå från idé och skiss till verklighet.
Går spatial förmåga att träna upp?
Svaret är ja, det går att träna upp sin spatiala förmåga. Vi har det i oss, vi är alla födda att reagera på vår fysiska omgivning. Ett sätt är att öva upp sin förmåga är ge sig ut och uppleva trädgården, parken, naturen eller staden med alla sina sinnen. Att lyssna till ljudet från prydnadsgräset som rasslar i vinden. Att smaka på de söta smultronen vid stigen. Att känna pepparkaksdoften när katsuran släpper sina blad om hösten. Att känna daggen i gräset en tidig sommarmorgon. Att uppleva trädens skuggspel över en solig plats en het sommardag. Det kan också handla om att känna platsens topografi. Om det går uppför eller nerför. Om det svänger till vänster eller höger.
Ett annat sätt är att öva sig på är att tyda ritningar och kartor. Gå ut i trädgården med tomtkartan i hand och fundera över vad som är norr eller söder, hur stort huset är i förhållande till tomten eller hur det är placerat i förhållande till tomtgränsen. Eller gå ut i skogen med en orienteringskarta och leta efter landmärken. En promenad i staden med stadskartan i hand är också en träning i spatial förmåga. Från karta till verklighet. Från verklighet till karta.
Skissa, bygga modeller, lägga pussel, cykla eller köra bil och navigera sig igenom landskapet är andra exempel på aktiviteter som man kan ägna sig åt om man vill öva upp sin spatiala förmåga. Allt som gör oss medvetna om vår omgivning, olika föremåls storlek, avstånd och förhållande till varandra ökar vår spatiala förmåga. Och ju fler sinnen vi använder desto bättre effekt.
Text: Anette Åkerström
Filmklipp: istockphoto.com/se
Källor och lästips:
Dunnett, Nigel. (2019) Naturalistic Planting Design – The Essential Guide. Filbert Press.
Greelane. (2022, 29 augusti). Rumslig intelligens
Psykologguiden. (2022, 29 augusti). Spatial.
Robinson, Nick. (2016). The planting design handbook. Taylor & Francis Group.
Svensson, Patrik. (2022). Den lodande människan. Albert Bonniers Förlag.
Szanto, Catherine. (2010). Experimental Analysis of Versailles.
Utforska sinnet. (2022, 29 augusti). Vad är spatial intelligens och hur kan den förbättras?