Oavsett om det handlar om att designa en hel trädgård eller en mindre plantering kräver det breda kunskaper i allt från växternas ekologi till designteori för att skapa något som håller över tid, både funktionellt och estetiskt.
Växter är dessutom levande byggstenar som ändras med åren, ibland åt lite oväntade håll. Men det finns en del enkla designknep att ta till, för att säkerställa att resultatet blir så bra som möjligt, oavsett plats och sammanhang.
Den här artikeln fokuserar på allmänna tips om växtkomposition för en plantering eller rabatt. Hur kan vi gå tillväga?
- Låt planteringens storlek ta plats
Var inte rädd för att ta ut svängarna! Större planteringar blir nästan alltid mer maffiga och njutbara att titta på. Man kan också med fördel uppleva en större plantering inifrån, genom att placera en eller flera små gångar genom vegetationen. Det blir en upplevelse att vara omsluten av vegetation, jämfört med att beskåda en liten rabatt utifrån.
- Låt planteringen växa på höjden
Som ett led i att vi låter planteringen ta plats på bredden behöver vi också kompensera med höjd, gärna olika höjder, för balans och dynamik. Tänk på vegetationen som indelad i nivåer, precis som naturens trädskikt, buskskikt och fältskikt kan vi skapa liknande nivåer och höjder i en större rabatt. Även om vi jobbar med enbart perenner finns det jättar som bjuder på höjd, som rosenflockel, jättevädd eller miskantus.
- Skapa en stabil struktur
Många perenner vissnar ner på vintern. Tveka inte att blanda in buskar, marktäckande barr och små träd för att skapa vacker struktur och höjd som varar året runt. Vintergröna växter ger ytterligare mervärde. Imponera på dina trädgårdsbesökare med städsegröna buskar som inte används så ofta, som mahonia, myrtentry, alpros, buskrosling, japansk azalea, långbladig berberis, eller marktäckande fågelbogran. Det finns även många vintergröna perenner att välja mellan, särskilt gångbart i södra Sverige där marken inte alltid täcks av snö.
- Grunda med robusta växter som klarar skiftande lägen
Växter med bred ståndortsamplitud är arter som klarar att växa under flera olika förutsättningar. De är helt enkelt extra robusta och tåliga, även om det varierar från plötslig torka till blöta, från blåst till lä, sol eller halvskugga. Exempel är bergenia, jättedaggkåpa, flocknäva, smällspirea, rönnspirea, liten rosenkvitten, blåbärstry, snöbär, getris, skogskornell, hagtorn och häggmispel.
- Skapa variation i färg, form eller textur
Formkontraster kan skapas bland både blommor och blad. Blomformer att titta efter är spiror, bollar och fjädrar. Runda blommor av bolltistel kommer fram tydligare bland fjädrigt prydnadsgräs eller bredvid ståtliga spiror av franskt kungsljus som kan erbjuda vacker formkontrast.
Är växternas blad- eller blomformer inte så varierande kan man istället jobba lite extra med färgkontrast. Svala blålila nyanser gynnas av varm aprikos eller orange. Ta färgcirkeln till hjälp! De kulörer som står mitt emot varann i cirkeln ger maximal kontrastverkan.
Slutligen kan man kika på bladtexturen hos växterna. Är bladen kanske ludna, matta eller glansiga? Variation i textur kan skapa spännande effekter i planteringen.
- Fyll på med marktäckare
Bar jord på marken inbjuder till ogräs och att rensa dessa i onödan känns inget vidare. Låt istället den bara jorden befolkas av marktäckare som kan konkurrera ut ogräsen. Dessutom blir det snyggt och prydligt med en enhetlig marktäckare som får väva sig in mellan de högre växterna. Utmärkta val är sockblomma, flocknäva, revsuga, waldsteinia, vintergröna, ormöga och myskmadra. Önskas marktäckande buskar och barr som är något högre rekommenderas liten stefanandra, kryptuja och tuvsnöbäret ’Arvid’, effektiva marktäckare som klarar det allra mesta.
- Växterna visar vilken växtplats de gynnas på
Växtkännedom är något man samlar på sig över tid. Ett tips i starten är att titta på växternas morfologiska karaktärer, hur de ser ut rent fysiskt. Genom evolutionens gång har de anpassats för att klara särskilda förutsättningar.
Storbladiga gröna växter trivs i den halvskuggiga lunden eller woodlandet, där det är lä och troligen lite mullhaltig jord. Djupgröna stora bladskivor kan plocka upp det lilla ljus som silas ner genom trädens kronor. På vindutsatta, torra lägen kan de stora bladen lätt blåsa sönder eller torka in.
Växter som har små eller smala blad, ofta ludna eller vaxartade, kanske taggiga, inte sällan silverfärgade eller blådaggiga, är arter som klarar soliga, öppna, vindutsatta eller torra lägen. Dessa gynnas inte alls i den skuggiga lunden, där de snart blir utkonkurrerade.
Vilka förutsättningar bjuder din trädgård på? Välj växter utefter platsen och dess betingelser, så blir planteringen mer funktionell, vacker och hållbar, även på sikt. Där växterna naturligt gynnas kan vacker och hållbar växtkomposition enklast skapas.
Text och bild: Matilda Hallgren
biolog och trädgårdsingenjör inriktning design
Prenumerera på Trädgårdsakademins Nyhetsbrev